onsdag 27 oktober 2010

Hur står det till?




.....Ja det kan jag fråga mig själv!
Det här ska egentligen inte berättas, men jag
gör det ändå. ( som vanligt )

Jag blir riktigt riktigt RÄDD för mig själv
ibland.
Blir Ni?
För er själva alltså!

Alltså igår ropade A på mig från köket. Jag hör
att det inte är bra så jag springer.....
....det som möter mig är kyl å frys mitt på
köksgolvet.
Jag kläcker ur mig,
Vad bra att du städar där bakom!
:)

Den minen, den blicken, den är svår att
få ner här på denna blogg i ord.....

Vet Ni vad jag hade gjort? :(
Cirkus 30 minuter tidigare hade jag satt
en stor kastrull med potatis på spisen.....
Det vattnet fanns under skåpen, under
kylen å frysen......

Han har det inte lätt.

Godnatt på Er.
Linda

9 kommentarer:

  1. Men gumman då...ibland har man nog lite för många sake på gång och vimsar till det! Jag blir ocksår rädd för mig jälv ibland jag glömmer så mycket vissa dagar när det är stressigt. Må såå gott kram Maria

    SvaraRadera
  2. Känner igen mig, man har för mycket i huvudet samtidigt, vill göra så mycket
    Då blir det sådär ibland
    Vilken fin lampskärm i förra inlägget
    Ha en fortsatt bra vecka

    SvaraRadera
  3. Saker på spisen glömmer jag lätt med om jag går ifrån köket :-S
    Men ni fick rent under kyl och frys iaf ;-)

    Kram Mia

    SvaraRadera
  4. Jag känner igen mej!
    Ha en fin dag!
    Kram Kathrine

    SvaraRadera
  5. Det är så lätt hänt, man tror man har koll. Och så dyker det upp nya tankar och saker man gör.
    Tur att du fick hjälp och städa bort potatisvattnet.
    Ha en fin lugn (fniss) dag
    Kramar
    AnnaMaria

    SvaraRadera
  6. Ja,det kanske är ett släktdrag.
    Var hem till min kära syster(din mamma)för att låna socker för många år sedan.Hon pratar i telefon, men efter en stund får jag det.Går hem
    o A arg som ett bi när jag kommer in.
    Känner du lukten?Ja,kanske.....Jag hade satt margarinet på smältning o gått hemmifrån.Tur att han va brandman på den tiden o stått på stegen utanför köksventilaton.
    KRAM

    SvaraRadera
  7. Kära Du om det är till någon tröst; du är inte ensam!! Jag kokade upp vatten här om dagen, och nu när min hörsel inte är så bra så hörde jag inte att det kokade och yr som jag är så glömde jag bort det, började lukta bränt och där stod kastrullen på spisen, helt tom och brun i botten:(
    Sånt här händer alla någon gång!
    Stora förvirrande kramar!!

    SvaraRadera
  8. Men du hade ju helt rätt då Linda! Om det var vatten under så var det ju ännu bättre att han städade;)

    Kramis Lisa

    SvaraRadera
  9. Nej, du är inte alls ensam... Jag tror ibland att jag är helt senil och dum men man är nog mest stressad och blir disträ - man har för mycket i huvudet som snurrar hela tiden :(
    Tur i oturen att det blev fint bakom frysen ;)

    Kram till dig! Ann-Louise

    SvaraRadera